Bild ur den kommande “De förlorade sidornas bok”.

Ola Skogäng är under 2010 aktuell med en andra bok av Theos ockulta kuriositeter, och han har även bytt förlag och påbörjat en utländsk karriär, så vi passade på att ställa några frågor.

Klimatserier! är en uppdragsutbildning på en termin i halvfart där elever ska ta fram informationsserier till Malmö stad – serier som eleverna inte kommer att få någon ersättning för. Intresseorganisationen Svenska tecknare är mycket kritiska till Malmö stads agerande.

Seriernas värld på Örebro Läns Museum är en av de största serieutställningarna som har genomförts i Sverige. Så gott som hela museet har fått ge plats för den nionde konstformen, de tecknade serierna. Här finns plats både för nostalgikern och upptäcktsresanden.

Ansvarig för utställning är Thomas Karlsson, som har en livslång kärlek till seriemediet – han har bland annat en bakgrund som en av ännen bakom Rare Zombie, och hans kärlek till serierna lyser igenom på utställningen i Örebro.

Efter Jens Lapidus lek som seriemanusförfattare känner man sig lite avskräckt av svenska prosaförfattare som ska skriva för tecknade serier. I Fantomen 14/2009 debuterar Anna Jansson med ett Fantomen-manus. Men till skillnad från sin författarkollega göt hon ett gott hantverk – inte alltför mycket textplattor, och en bra och i alla fall Fantomen-universumet en trovärdig historia om penicillinets upptäckt – där den blivande 20:e Fantomen spelar en viktig roll.

Ett nytt återkommande inslag här på Komika Magasin kommer att vara en serietidningskrönika, där vi recenserar några av de senaste utkomna serietidningarna. Denna gång Bamse, Bamses Äventyr och 91:an.

I en ansökan till Statens Kulturråd anger Seriefrämjandet att Seriefrämjandet ska förändras och bli en centrumbildning. Medlemskapet ska delas upp på stödmedlemmar, vilket är det nuvarande medlemskapet ska övergå till, och ett utökat medlemskap för fria yrkesutövare i seriebranschen. Detta har varken förankrats bland medlemmarna eller i föreningens stadgar.

Om man ser på utvecklingen av den svenska seriemarknaden de senaste tio-femton åren, är det några saker som är ganska tydliga – dels att andelen kvinnliga serieskapare har ökat och dels att mangan slog igenom i Sverige i början av 2000-talet. När vi tittar närmare på mangan hittar vi återigen kvinnorna, främst i form av läsare. Från att serier till väldigt stor del har varit en mansdominerad värld under större delen av den tid som mediet har existerat i Sverige – det gäller läsarna, skaparna och förläggarna – har nu kvinnorna tagit sig in på två områden, som serieläsare och serieskapare.

Länge var den lilla kommunen Hofors sammankopplad med Sveriges enda heltidsutbildning på högskolenivå för serieskapande, Serie- och bildberättarprogrammet, men från och med i höstas så drivs utbildningen numera på campusområdet på Högskolan i Gävle, där alla eleverna fått egna ateljéplatser.

Redan på åttiotalet publicerades flera av Joe Saccos kortare tidigare serier på svenska i tidningarna Epix och Pox, men inget av Joe Saccos större verk har förrän nu publicerats på svenska – i vintras kom “Fixaren”.

För tredje året arrangeras Serieveckan i Göteborg och för varje år växer arrangemanget en smula. Vernissagen i Stadsbibliotekets utställningshall längst upp på Avenyn var välbesökt under måndagskvällen. Alla var där. Inte minst Gunnar Krantz som invigde vernissagen och berättade om HDK’s (Högskolan för design och konsthantverk) masterskurs i serieberättande.